HEM 
litteraturtips
av Eva Stenvång

LATINAMERIKA & KARIBIEN
Här hittar du tips på allt från kärleksromaner till mäktiga historiska skildringar. Sist några personliga favoriter. Vill du läsa fler böcker av en författare som du fastnat för, leta rätt på författarens namn på sajten och kolla vad som finns!

Barndomsskildringar
Skildringar av ett barns uppväxt och upplevelser ger många gånger en fördjupad bild av en social miljö eller en tidsepok. Min favorit bland dessa är utan tvekan En värld för Julius, som man inte kan annat än älska!

Ricardo Güiraldes (Argentina), Don Segundo Sombra (Lindqvists 1955):
En argentinsk klassiker om en pojke som växer upp bland gauchos (boskapsskötare) på pampas.

José Lins do Rego (Brasilien), Pojken på sockerplantagen (Nordan 1988):
Skildrar en pojkes uppväxt på en sockerplantage i början av förra seklet.

José Mauro Vasconcelos (Brasilien), När jag blir stor (Berghs 1973)
En bok om det femåriga busfröet Sesé som växer upp i en fattig familj.

José María Arguedas (Peru), De djupa floderna (Legenda 1985): En delvis självbiografisk roman om en pojkes motsägelsefulla upplevelser på ett internat i 1920-talets Peru.

Alfredo Bryce Echenique (Peru), En värld för Julius (Författarförlaget Fischer & Rye 1989): Den lille Julius växer upp i en överklassfamilj och ger oss barnets spontana bild av vad som sker och ett samhälle med djupa klyftor.

Jamaica Kincaid (Antigua), På flodens botten (Stenströms 1985): Tio berättelser med motiv från författarens barndom.

Georg Lamming (Barbados): Inom min mörka gräns (Norstedts 1954):
Boken skildrar livet i en liten karibisk by med utgångspunkt från barnens värld.

Edwidge Danticat (Haiti), Magiska länkar (Natur & Kultur 1996): Romanen skildrar en 12-årig flicka som efter lyckliga barndomsår i Haiti tvingas flytta till sin mor, som hon inte känner, i New York.

René Vázquez Díaz (Kuba), Hägringens tid (Bonniers 1986): En fin barndomsskildring av några 15-åriga pojkar i en liten kubansk kustby.

"Diktatorsromanerna"
Många latinamerikanska författare har skrivit romaner som skildrar diktaturens väsen och olika diktatorer. Dessa är de mest kända:

Gabriel García Márquez (Colombia), Patriarkens höst (Tiden 1975):
En berättelse om en icke namngiven gammal envåldshärskare.

Miguel Angel Asturias (Guatemala), Presidenten (Folket i Bild 1955):
Asturias förebild till denna roman var diktatorn Estrada Cabrera.

Augusto Roa Bastos (Paraguay), Jag den Högste (Rabén & Sjögren 1981):
En roman om den paraguayanske diktatorn José Gaspar Rodríguez de Francia, som styrde landet mellan 1814 och 1840.

Mario Vargas Llosa (Peru), Bockfesten (Norstedts 2002): En roman om den dominikanske diktatorn Trujillo.

Alejo Carpentier (Kuba), Metoden (Bonniers 1979): Carpentier porträtterar en åldrad envåldshärskare som styr sitt land med järnhand.

Historiska skildringar
En stor del av de romaner från Latinamerika som översatts till svenska skildrar historiska händelser eller tidsepoker. Gränsen mellan de böcker vi valt att ta upp här, och de som återfinns under rubriken Sociala förhållanden, är många gånger flytande.

Latinamerikas historia som helhet
Eduardo Galeano (Uruguay), Eldens minne, del 1-3 (Alfabeta 1987-1989):
En fantastisk trilogi om hela Amerikas historia, från "tidernas begynnelse" fram till 1984.

Erövringstiden
Abel Posse (Argentina), Den onde (Rabén & Sjögren 1982): I boken möter vi bl a den legendomspunne krigaren Lope de Aguirre och Perus erövrare Pizarro.

Juan José Saer (Argentina), Upptäckaren (Bonniers 1992): En man rekapitulerar sitt liv, från att som skeppspojke på ett erövrarskepp ha blivit tillfångatagen hos indianer.

Alejo Carpentier (Kuba), Harpan och skuggan (Bonniers 1981): En tragikomisk roman om Kristoffer Columbus, uppbyggd som en musikalisk komposition i tre satser.

1600-talet
Ana Miranda (Brasilien): Helvetesgapet (Wahlström & Widstrand 1990):En roman som utspelar sig i 1680-talets Bahia och bl a handlar om poeten och satirikern Gregório de Matos.

Octavio Paz (Mexiko), Sor Juana (Bromvergs 1992): En synnerligen intressant essä om 1600-talsnunnan Sor Juana Ines de la Cruz och hennes tid. Boken innehåller också en rad dikter av Sor Juana.

1700-talet
Alejo Carpentier (Kuba), Detta upplysta tidevarv (Bonniers 1965): Romanen skildrar efterdyningarna i Havanna av den franska revolutionen.

Patrick Chamoiseau (Martinique), Texaco (Bonniers 1994): En storslagen roman som skildrar Martinique från 1700-talet fram till 1989, med utgångspunkt från slumstaden Texaco.

1800-talet
Josué Montello (Brasilien), Natt över Alcântara (Nordan 1988): Romanen förflyttar läsaren till en liten brasiliansk småstad vid tiden för slaveriets upphävande.

João Ubaldo Ribeiro (Brasilien), Brasilien, Brasilien (Wiken 1991): En storslagen krönika om Brasilien, från 1600-talet och framåt; tyngdpunkten ligger dock på 1800-talet.

Gabriel García Márquez (Colombia), Generalen i sin labyrint (Wahlström & Widstrand 1989): Romanen skildrar frihetshjälten Simón Bolívars sista resa, som gick till Santa Marta i norra Colombia där han avled 1830.

Mario Vargas Llosa (Peru), Kriget vid världens ände (Norstedts 1974):
Romanen handlar om det krig som på 1890-talet utkämpades mellan religiösa fanatiker och den brasilianska armén i nordöstra Brasilien.

Alejo Carpentier (Kuba), Riket av denna världen (Bonniers 1958):
En roman som skildrar hur svarta slavar vid början av seklet gjorde slut på de vitas herravälde - och skapade ett nytt slags slaveri.

René Vázquez Díaz (Kuba), Fredrika i Paradis (Bonniers 1998): Romanen skildrar Fredrika Bremers resa till Kuba vid 1850-talets mitt.

1900-talet
Elsa Osorio (Argentina), Mitt namn är Luz (Bonniers 1999): Romanen skildrar en kvinna som så småningom inser att hon är en av dem som rövades bort från sina mödrar under Videlas diktatur.

Augusto Céspedes (Bolivia), Djävulens metall (Askild & Kärnekull 1983):
En roman med verklighetsbakgrund, som skildrar tennhanteringen i Bolivia och tennbaronen Simón I Patiño.

Jorge Amado (Brasilien), Amados "kakaoepos"; Den bloddränkta jorden (Arbetarkultur 1951) och Guldfruktens land (Arbetarkultur 1954):
Böckerna skildrar den våldsamma tid på kakaoodlingen växte fram i Brasilien.

José Donoso (Chile), Förtvivlan (Bonniers 1990): Romanen skildrar konflikterna mellan de som flydde undan diktaturen på 70-talet och många gånger fick ett materiellt sett bra liv i exil och de som stannade kvar och uthärdade förtrycket.

Antonio Skármeta (Chile) har skrivit flera böcker om Chile på 70-talet men också en om befrielserörlsen FSLNs kamp i Nicaragua: Sandinistas! En roman om Nicaragua (Federativs 1983).

Mario Vargas Llosa (Peru), Döden i Anderna (Norstedts 1998):
Romanen har verklighetsbakgrund och handlar om den tid då den terroristiska gerillarörelsen Sendero Luminoso agerade uppe i Anderna.

Julia Alvarez (Dominikanska republiken), I fjärilarnas tid (Forum 1996):
Romanen handlar om de legendariska systrarna Mirabal, som mördades 1960 under diktatorn Trujillos blodiga regim.

Edwidge Danticat (Haiti), En skörd av tårar (Norstedts 2000):
Handlingen leder fram till den massaker på 30 000 haitier i Dominikanska Republiken som skedde under diktatorn Trujillos tid vid makten.

Heberto Padilla (Kuba), I min trädgård betar hjältarna (Norstedts 1985): En kritisk roman om Castros Kuba.

Zoé Valdés (Kuba), Vårt dagliga intet (Norstedts 2000): Romanen skildrar en ung kvinna, årsbarn med revolutionen (1959), som nu lever ett liv präglat av håglöshet och ransoneringar.


Kvinnors perspektiv
Kvinnliga författare från Latinamerika och Karibien lyfter många gånger fram andra perspektiv än sina manliga kollegor även om temat kan vara detsamma, t ex att beskriva ett historiskt skeende. Det finns också böcker som tydligt fokuserar på kvinnors särskilda erfarenheter.

Marta Traba (Argentina) Samtal i söder (Nordan 1983): Boken skildrar två kvinnors samtal; de kommer från Argentina respektive Uruguay och har bägge anhöriga som fallit offer för diktaturen.

María Luisa Bombal (Chile): Den sista dimman (Norstedts 1982): En novellsamling som skildrar kvinnor ur medelklassen som lever instängda dominerade av patriarkaliska män.

Ana Luisa Valdés (Uruguay), Julias hus (Alfabeta 1994): En roman med många kopplingar till författarens eget liv och den gryende kärleken till en lärarinna.

Jean Rhys (Dominica) har skrivit många romaner som egentligen handlar om hennes eget liv och som skildrar hennes utsatta situation som kvinna. Läs t ex Efter Mr McKenzie (Stegeland 1977) och Resa i mörker (Tiden 1982).

Kärleksromaner & kärlekslyrik
Förälskelse, kärlek, erotik... säg den roman som inte innehåller något av detta. Men riktigt genuina kärleksromaner hittar man förstås också, liksom kärlekslyrik.

Isabel Allende (Chile): En hel rad av Isabel Allendes böcker är lika mycket skildringar av en viss tidsepok som kärleksromaner. Läs till exempel Eva Luna (Norstedts 1988) eller Ödets dotter (Norstedts 2000) och den efterföljande Porträtt i sepia (Norstedts 2001).

Pablo Neruda (Chile), Kaptenens verser (Norstedts 1984): Nerudas berömda kärleksdikter, som han skrev på Capri på 50-talet.

Gabriel García Márquez (Colombia), Kärlek i kolerans tid: Skildrar kärleken mellan Fermina och Florentino - eller snarare de många år som förflyter innan de slutligen förenas.

Laura Esquivel (Mexiko), Kärlek het som chili (Natur & Kultur 1999):
En frodig roman om en kärlek med förhinder som kryddas av de mest förföriska dofter av mat.

Mario Vargas Llosa (Peru), Till styvmoderns lov (Norstedts 1992): En erotiskt färgad roman där den äktenskapliga lyckan inte hindrar att heta känslor uppstår mellan styvmor och styvson... Läs också uppföljaren Don Rigobertos anteckningsböcker.

Mario Benedetti (Uruguay), Nådatiden (Nordan 1981): Romanen skildrar en änkling som på ålderns höst blir förälskad i en ung kvinna.

Nobelpristagarna
Latinamerika och Karibien räknar hittills sju Nobelpristagare (låt vara att den senaste, V.S Naipaul, räknar som som en helt igenom brittsik författare). Här följer ett urval böcker, läs och njut!

Gabriela Mistral (Chile, 1945), Dikter i tolkning av Hjalmar Gullberg (Norstedts 1945) Ett urval dikter ur tre diktsamlingar.

Pablo Neruda (Chile, 1971), Canto General, del I och II (Cavefors 1970, 1971): Nerudas stora diktverk om Amerikas historia.

Gabriel García Márquez (Colombia, 1982), Hundra år av ensamhet (Wahlström & Widstrand 1970): Författarens mest kända bok, som skildrar familjen Buendía under 100 år.

Miguel Angel Asturias (Guatemala, 1967), Majsmänniskor (Tiden 1967):
Romanen skildrar konflikterna mellan indianska bönder och främmande inkräktare.

Octavio Paz (Mexiko, 1990), Varje dags eld och andra dikter (Brombergs 1985): Ett representativt urval dikter från Paz samlade lyriska produktion.

Derek Walcott (St Lucia), Vinterlampor (Wahlström & Widstrand 1991): Ett urval dikter ur nio diktsamlingar.

V.S. Naipaul (Trinidad), Ett hus åt Mr Biswas (Bonniers 1974);
En humoristisk bok om den från Indien inflyttade Mr Biswas och hans försök att etablera sig i sitt nya hemland.

Sociala förhållanden
Skönlitteraturen har förmågan att levandegöra männsikors livsvillkor på ett helt annat sätt än fackböckerna. Inte minst dessa:

Jorge Amado (Brasilien), Hungerns vägar (Arbetarkultur 1952): Romanen skildrar en familj som upplever en period av svår svält och måste ge sig ut på en lång vandring för att överleva.

Graciliano Ramos (Brasilien) berör samma tema som Amado i Förtorkade liv (Pontes 1993).

José Eustasio Rivera (Colombia), Försvunna i djungeln (Folket i Bild 1955):
Romanen skildrar den situation människor hamnade i som lockades till avlägsna djungelområden för att delta i utvinningen av kautschuk.

Enrique Gil Gilbert (Ecuador), Dagligt bröd (Tiden 1962): En bok om arbetare som anlitats för att bryta mark för risodlingar och som tvingas arbeta under svåra villkor.

Jorge Icaza (Ecuador), Huasipungo (Frihetliga bokgillet 1950): Boken skildrar de ecuadoranska bergsindianernas svåra villkor; de lever under feodala förhållanden och alla försök att resa sig ur förtrycket krossas.

Ciro Alegría (Peru), Den ojämna kampen (Ljus förlag 1942): Romanen skildrar en andinsk bys öde; kolonisatörer vill åt marken och tar till vapen mot bönderna.

Manuel Scorza (Peru); läs hans romansvit om kampen om jorden uppe på Andernas högslätter vid mitten av 1900-talet. Böckerna har verklighetsbakgrund. Titlarna lyder som följer: Trumvirvel för Rancas, Garabombo, den osynlige, Den sömnlöse ryttaren och Sången om Agapito Robles (alla utgivna av Wahlström & Widstrand 1975-1983).

Spänning
Några pusseldeckare hittar man inte i den översatta litteraturen, men väl kriminalromaner och andra böcker med mycket spänning.

Humberto Constantini (Argentina), Francisco Sanctis långa natt (Atlantis 1986): En ytterst spännande roman som utspelar sig under diktaturtiden och handlar om en man som blundat för förtrycket men till slut själv blir förföljd.

Mempo Giardinelli (Argentina): Het måne (Wahlström & Widstrand 2000):
En riktig rysare om vad som händer en man sedan han förgripit sig på en 13-årig flicka.

Manuel Peyrou (Argentina), Rosornas tordön (Plus 1981): En kriminalroman som behandlar diktaturens väsen.

Juan José Saer (Argentina), Undersökningen (Bonniers 1999): En kriminalroman som utspelar i Paris och Buenos Aires. En kriminalkommissarie med drag av Maigret är en av huvudpersonerna.

Rubem Fonseca (Brasilien): Den stora konsten (Tranan 2000): En riktig thriller med den cigarrökande advokaten Mandrake i huvudrollen.

Patricia Melo (Brasilien): Lögnens lov (Bonniers 2000): En roande och lätt makaber kriminalroman som utspelar sig i São Paulo.

Gabriel García Márquez (Colombia), Krönika om ett förebådat dödsfall (Wahlström % Widstrand 1982): Två bröder går motvilligt åstad för att hämnas sin systers "förlorade heder" - och mordet drar ut på tiden...

Mario Vargas llosa (Peru), Vem dödade Palomino Molero?(Norstedts 1989):
En trubadur påträffas död, hängade i ett träd, och två poliser får till uppgift att lösa mordet.

Alejo Carpentier (Kuba), Hetsjakt (Tiden 1964): Vi får följa en student som begått ett förräderi och nu försöker undkomma sina förföljare.

Luis Rogelio Nogueras (Kuba), Och om jag dör i morgon (Arbetarkultur 1981): En thriller om en kubansk agent som lever bland exilkubanerna i Miami.

René Vázquez Díaz (Kuba), Kärleksblommans ö: En hårdkokt spänningsroman som utspelar sig bland exilkubaner i Miami.

Viktiga författare & verk från 1900-talet
Här finner du några betydelsefulla författare och verk från 1900-talet som inte berörts under någon av de övriga rubrikerna.

Jorge Luis Borges (Argentina). Vill man lära känna den latinamerikanska litteraturen är Borges ett "måste", även om många tycker att han är svår; förslagsvis läser du Biblioteket i Babel (Bonniers 1963),som innehåller 20 berättelser, eller Järnmyntet (Tiden; FiBs lyrikklubb 1987) med ett urval dikter ur Borges fem sista diktsamlingar.

Julio Cortázar (Argentina) har nämnts tidigare, men inte hans stora roman Hoppa hage (Fischer & Rye 1989), som på 60-talet blev en "kultroman" bland unga intellektuella i Paris. Man läser sidorna i den ordning man själv önskar!

João Guimarães Rosa (Brasilien), Livet är farligt, senhor (Forum 1974):
Guimarães Rosas stora verk om den brasilianska vildmarken, där bandithövdingen Riobaldo rekapitulerar sitt liv.

Carlos Fuentes (Mexiko), Christofer Ofödd (Stenströms 1998):
Ett mäktigt verk som förebådar millennieskiftet; huvudpersonen är den ännu ofödde Christofer, som iakttar världen omrking sig medan han väntar på att födas.

Juan Rulfo (Mexiko), Slätten i lågor (Nordan 1984):
En novellsamling som utspelar sig i Jalisco under inbördeskriget. Detta är en av de endast två böcker som Rulfo skrev - men de har haft en oerhörd betydelse som inspirationskällor för många av 1900-talets latinamerikanska författare.

Personliga favoriter
En del böcker tänker man tillbaka på med särskild glädje. Här är några av mina egna favoriter.

Julio Cortázar (Argentina), Slut på leken (Folket i Bild 1969): Noveller med drag av Edgar Allen Poe. Utspelar sig i Paris och Buenos Aires.

Tomás Eloy Martínez (Argentina), Santa Evita (Forum 1996): En burlesk roman om militärens försök att gömma och begrava den dyrkade presidenthustrun Eva Peróns balsamerade kropp.

Jorge Amado (Brasilien), Kapten Aragãos bravader (Norstedts 1967):
En rolig bok om vad som inträffar sedan en pensionerad sjökapten bosatt sig i en liten stad vid kusten och börjar berätta skrönor...

Carlos Drummond de Andrade (Brasilien), Vilsna varelser. Historietter och krönikor (Fabians förlag 1987): En charmig bok med små berätteler om vad en helt vanlig medborgare kan råka ut för...

Jaime Moacyr Scliar (Brasilien): Kentauren i trädgården (Tiden 1988):
Ja, hur blir livet om man föds som kentaur..??

João Ubaldo Ribeiro (Brasilien), Ödlans leende (Tranan 2002): En fascinerande, samhällskritisk roman som innefattar allt från kärlek och erotik till maktspel och hemliga experiment med människor.

José Donoso (Chile): Trädgården bredvid (Bonniers 1986): En ömsint skildring av ett författarpar från Chile som lever i exil i Spanien; mannen kämpar med en roman om kuppen i Chile som ingen vill ge ut.

Luis Sepúlveda (Chile), Den gamle mannen som läste kärleksromaner:
En charmig roman som utselar sig i shuarindianernas trakter i Ecuador.

Gabriel García Márquez (Colombia), Översten får inga brev (Tiden 1971):
En tragikomisk bok om en gammal överste som aldrig får sin pension och under tiden förlitar sig på sin gamla stridstupp.

Alvaro Mutis (Colombia), Maqroll, utkiken (Alhambra 1996). Första delen i en romansvit om den märklige världsmedborgaren Maqroll.

Laura Esquivel (Mexiko), Kärlek het som chili (Natur & Kultur 1999):
En frodig roman om en kärlek med förhinder som kryddas av de mest förföriska dofter av mat!

Ernesto Cardenal (Nicaragua), Timmen 0 och andra dikter (Nordan 1983):
Enkla, vardagsnära dikter som skildrar mycket av Centralamerikas historia och kampen mot förtrycket.

Mario Vargas Llosa (Peru), Tant Julia och författaren (Norstedts 1981):
En rolig och delvis självbiografisk roman från 1950-talets Peru.

Circe Maia (Uruguay), Cirklar av skugga, cirklar av ljus (Ellertsröms 1996):
En finstämd, filosofisk diktsamling om vardagen, livet och döden.

Luis Britto García (Venezuela), Vidräkning (Nordan 19xx): En samling korta noveller och vänder upp-och-ned på läsarens tankebanor.

Alejo Carpentier (Kuba), Den förlorade porten (Bonniers 1963): Skildrar en musikforskares resa längs en flod för att finna ett sällsynt musikinstrument - en färd som visar sig leda tillbaka till det mänskliga ursprunget.