Författaren växte upp i en medelklassfamilj i Quebrangulo i delstaten Alagoas, som äldst i en syskonskara som växte till 15. Han var till en början verksam som journalist men också som politiker. I slutet av 1920-talet var han borgmästare i en liten stad i hemprovinsen. Under diktatorn Vargas tid satt han i två års tid i fängelse under vidriga förhållanden, bl a på fängelseön Ilha Grande.
Ramos hör till 1900-talets främsta brasilianska författare. Han utmärkte sig genom en sparsmakad berättarstil och räknas till socialrealisterna. Ramos skildrar alltid existentiella frågor - konflikten mellan människors vilja och önskningar och en omvärld som sätter dem på skoningslösa prov.
Han produktion var inte särskilt omfattande: fyra romaner, två novellsamlingar samt memoarer. Romanerna, som sinsemellan är mycket olika utom att de utspelar sig i Nordeste, utkom på 30-talet: debutromanen Caetés (1933), São Bernardo (1934), Angustia (1936) och den till svenska översatta Vidas secas (1938). Memoarerna utkom i två etapper. I Infância (1945) berättar han om sin svåra barndom. Memórias do cárcere (1953), som består av fyra delar, skildrar hans fruktansvärda upplevelser under fängelseåren.