Eduardo Galeano var länge mest känd för sin bok om Latinamerikas historia, Las venas abiertas de América Latina 1971 (Latinamerikas öppna ådror). Det är inget skönlitterärt verk, men fortfarande en "klassiker" bland alla som intresserar sig för Latinamerika. På 80-talet gav han emellertid ut en makalös skildring av Amerikas historia i skönlitterär form, trilogin Memória del fuego, Eldens minne, som väl i dag är det verk som man närmast förknippar med Galeano.

Författaren föddes i Montevideo. Fadern var av engelsk härkomst och han heter egentligen Eduardo Hughes Galeano. Sitt första efternamn har han dock för länge sedan slutat att använda, eftersom spanskspråkiga personer har svårt att uttala det. När han som 15-åring började medverka med teckningar och karikatyrer i den socialistiska veckotidningen El Sol valde han att signera dem med det snarlika "Gius".
På El Sol skrev Galeano också sina första artiklar. Senare blev han en välkänd journalist, särskilt då han arbetade som redaktionschef på den ansedda kulturtidskriften Marcha. Han var också en tid chefredaktör för dagstidningen Época.

Efter militärkuppen tvingades Galeano gå i landsflykt. Han bosatte sig i Argentina, där han grundade kulturtidskriften Crisis. Den utkom fram till 1976, då den argentinska militären slog till med sin terror. Efter det att två redaktionsmedlemmar mördats flydde Galeano till Spanien, där han stannade till efter demokratiseringen i hemlandet. Han bor sedan 1985 åter i Montevideo

Galeano debuterade med Los días siguientes, som utkom 1963. 1978 publicerades Días y noches de amor y de guerra.

Galeano är en betydelsefull samhällskritiker, vars avslöjande, kunniga och engagerade artiklar publiceras över hela världen. Han fortsätter också publicera samhällskritiska böcker; 1998 kom Patas arriba - la escuela del mundo al revés, som handlar om den globaliserade marknaden.
Till hans stora intressen hör fotboll och denna folksport har han också skrivit en bok om: El fútbol a sol y sombra (1995) : Fotbollens himmel och helvete.
[Eva Stenvång]

Eduardo Galeano tilldelas Stig Dagermanpriset 2010