| Inledning
Svenska Barnboksinstitutets har varje år "Bokprovningar"
av årets barnboksutgivning och gör en intressant statistik
även av översättningar. Som väntat fanns inget översatt
från spanska eller portugisiska 1999 och 2000 medan
2001 hade fyra massmarknadsböckerf (Disneyböcker!).
När man går ut på nätet och via Libris/SBI söker fram
de barn - och ungdomsböcker som finns översatta från
spanska/portugisiska blir det nästan bara massmarknadsböcker
som dyker upp. Latinamerika, särskilt Colombia har en
stort sådan produktion. Men barnlitteraturen växer även
i Latinamerika. Allt eftersom alfabetiseringen växer
ökar läskunnigheten och läsintresset vilket medfört
att de stora spanska kvalitetsförlagen inom barnboksområdet
etablerat sig på den latinamerikanska kontinenten, t
ex SM i Chile och Alfaguara i Mexico. Tillgången till
intressant barnlitteratur på spanska och portugisiska
är god men många hinder finns mellan länderna. Vid en
stor diskussion på IBBYs kongress i Cartagena 2000 talades
mycket om de mångåriga slitet med att förändra tullhindren
länderna emellan vad gäller bokdistributionen. Först
när ett stort massmarknadsförlag som Norma i Colombia
driver frågan början lösningar dyka upp.
Banco del Libro i Venezuela, som startade och är kordinator
för det bibliografiska nätverket La red de Documentacion
Iberoamericana menar att detta samarbete mellan institutioner
som motsvarar barnboksinstitut och där även Spaniens
barnboksinstitut i Salamanca ingår, är en förutsättning
för både en kvalitetsproduktion av barn - och ungdomsböcker
och ett utbyte länderna emellan. Inte minst för att
t ex orientera europeiska/amerikanska förlag om bredden
på den latinamerikanska barnlitteraturen.
Argentina
"Argentina är europeiskt arrogant, med ständigt dåligt
samvete," säger journalisten och litteraturvetaren Ruth
Mehl, som bl a har gjort en gedigen översikt av drygt
500 titlar argentinsk barnlitteratur med presentationer
av författare och illustratörer(Con este sí, con este
no Colihue 1992). "Argentina har dåligt samvete för
sin centrering kring Buenos Aires. Och sin förträngning
av övriga landets problem."
Ännu bitskare är peruanen Mario Vargas Llosa (i Moderna
tider 1991): "Argentinarna är det mest kosmopolitiska
och nyfikna folket Latinamerika, men de lever ännu i
hålrummet efter sitt förintade förflutna"
Argentina, dvs Buenos Aires har de flesta bokhandlare
i Latinamerika och en stark, europeisk boktradition.
Där finns många barnboksförfattare och förlag men inga
pengar och därmed når böckerna varken bibliotek, skolor
eller barnfamiljer. Men där finns eldsjälar, t ex Cecilia
Belotti och hennes arbetsgrupp i Cordoba som fått Ibby
Asahi Reading Promotion Award 2002 för arbetet med "Por
el derecho de leer", ett läsfrämjande projekt på Argentinas
missgynnade landsbygd. En eldsjäl är också den populära
argentinska författaren Graciela Montes, som publicerat
ett trettiotal barnböcker, mer än femtio samlingar med
sagor, myter och legender samt en rad översättningar
av klassiska verk som Alice i underlandet och Huckleberry
Finn . Hon talade på en internationell kongress i Cartagena,
Colombia om vårt behov av mångfald, av översättningar
av böcker som inte vänder sig till en massmarknad utan
till individuella läsare och tog som exempel sin favoritbok
Tove Janssons Sommarboken, översatt till spanska 1977
och 1998 men i en alltför liten upplaga för de potentiella
530 miljoner spansktalande läsare som finns i världen.
Bolivia
Bolivia är ett litet men komplicerat land med flera
stora indianspråk. Det saknar så gott som helt barnlitteratur,
även om man har en stark muntlig tradition med fabler
och legender. Något av detta har förmedlats till Sverige
genom politiska flyktingar som t ex konstnären Eusebio
Topoco och av besökande svenska författare och konstnärer,
inte minst på musikområdet.
Brasilien
Brasilien är kontrasternas land framför andra i Latinamerika.
Det har den största rasblandningen och därmed en vital,
levande kultur. Men också den största fattigdomen. Antagligen
också den högsta analfabetismen, men samtidigt Latinamerikas
största och starkaste barnboksutgivning under de senaste
femton åren, i hård konkurrens med sin arroganta och
Europatillvända granne Argentina. Fråga mig inte hur
det är möjligt. Jag har själv frågat och fått många
svar. Kanske är det Pablo Freires progressiva Pedagogik
för förtryckta , kanske är det landets självklara "barnslighet".
Kanske är det den brasilianska barnbokens äventyrliga
men lyckade balansgång på slak lina i politikens cirkustält.
1968 kämpade man i Brasilien för ett friare och bättre
samhälle mot en militärdiktatur som kom till makten
1964. Mitt i allt detta började Recreo, Brasiliens första
barntidning komma ut. Ana Maria Machado, då ung och
arbetslös universitetslärare och radiojournalist medverkade
liksom Ziraldo, journalist och karaktyrtecknare, i dag
den brasilianska bilderbokens nestor. Censuren var hård,
men en barntidning verkade ofarlig och allt fler författare
såg möjligheten att i Recreo berätta för barn på ett
språk som var levande, fullt av metaforer, symboler
och undertexter.
På 70-talet, när diktaturen lättade något kom så den
nya barnböckerna, framvuxna ur Recreos berättelser,
böcker som innehöll både kritisk fantasi och magisk
realism. En "barnboksboom" uppstod i Brasilien, en motsvarighet
till övriga Latinamerikas "romanboom". 80-talet innebar
en växande bokmarknad och populära brasilianska barnböcker
kunde säljas i miljontals exemplar tillsammans med importerad
massmarknadslitteratur. Men fortfarande var grafisk
formgivning, tryckteknik, papperskvalitet och bindning
dålig.
Från 90-talet och framåt har barnlitteraturen utvecklats
till ett färgsprakande, högst professionellt utbud,
som framgångsrikt har visats på bokmässor i Frankfurt,
Bologna och även på Bok & Bibliotek i Göteborg. Och
stora läsfrämjande kampanjer har avlöst varandra. Brasilien
är ett land som går direkt från oral tradition, berättandet,
till en annan, teve. Analfabetismen är fortfarande mycket
stor bland Brasiliens 150 miljoner och mer än hälften
av de som faktiskt är läskunniga öppnar inte en bok.
Har brasiliansk barnbokskonstnärer en särart? Visst.
De är vildare och fräckare än sina mer gnetiga grannar
i Argentina och Uruguay på Cono Surde. De har ett kulturarv
som omfattar indianskt, afrikanskt och portugisiskt
och som blandats till en kraftfull brygd under fyra
århundrade. De vågar sig på det mesta eftersom de saknar
en tyngande litterär tradition. I motsats till de av
spanjorer erövrade länderna fick Brasilien egna förlag
och universitet först på 1900-talet. Portugiserna uppmuntrade
inte till läsning, det var snarare straffbart. Ungdomsböcker
har jag aldrig mött i Brasilien. Kanske man inte har
någon ungdom i Brasilien? Antingen är man barn eller
också vuxen? Så enkelt är det inte. Många böcker som
ser barnsliga ut för en svensk är skrivna och producerade
för större barn. Böckerna är tunna och har många bilder
för att en ovan läsare ska ha lätt att ta sig igenom
dem. Man tar ofta serietecknare till hjälp. Och fabler
och myter läser man i alla åldrar.
På stadsbiblioteket i Karlstad startade 1991 ett "Centrum
för information om brasiliansk barnlitteratur" på initiativ
av Instituto Nacional do Livro i Brasilien och barnbibliotekarien
Helena Vermcrantz, med stöd från Statens Kulturråd och
Svenska Institutet. Det skall bl a
- sprida information om brasiliansk barn-och ungdomslitteratur
till allmänheten, fackpressen, bibliotek och förlag
i Sverige
- fungera som utlåningsställe av brasilian sk barn-och
ungdomslitteratur
- verka för översättning till svenska av intressanta
titlar, tillhandahålla information om förlag och barn-
och ungdomsboksförfattare och illustratörer i Brasilien.
Centralamerika
och Mexico
Mexico är det land i Latinamerika som har haft den största
barnboksutgivningen och sedan 1980-talet har Mexico
City en årlig barnboksmässa som lockar en stor publik
från hela Latinamerika, Spanien och även USAs växande
spansktalande intressegrupper, där bibliotekarieföreningen
inom ALA spelar en viktig roll. Kungliga Biblioteket
i Stockholm har sedan många år ett samarbetsprojekt
med Centralamerikas nationalbibliotek för boken och
bibliotekens utveckling. KB har även varit initiativtagare
och stöd för Nicaraguas nationalbibliotek, Biblioteca
Nacional Rubén Daríos utgivning av några bilderböcker:
El Gato Chimpilicoco av Isidro Rodríguez Silva , Nuestro
principe Balum Botan av Floricelda Rivas Arauz, Coplitas
para Luna av Mario Montenegro( ill Brigitte Jung) och
El taller de las mariposas av Gioconda Belli (Ill Wolf
Erlbruch).
Chile
Några av de politiska flyktingar som kom till Sverige
efter militärkuppen mot Allende har även ägnat sig åt
författarskap och måleri, ofta med en början i berättelser
för barn om Chile och sin barndom där, men även om livet
i Sverige och världen i dag.
Karibien
I Stora Djurparkens akvarium
simmar Karibien
Detta gåtfulla havsdjur har en vit tuppkam av kristall
blå rygg, grön stjärt, bak av massiv korall
gråa fenor av cykloner
På akvariet, ett anslag: "Se upp, djuret bits"
(Ur: Nicolàs Guillen,
Den stora djurparken)
Karibien är som dikten säger ett gåtfullt områden med
kulturer och språk starkt präglade av de olika länder
som en gång koloniserade dess stränder och öar. Karibiens
litteratur är brokig och bångstyrig men där finns mycket
litet direkt avsett för barnen, slavarnas barn.
Uruguay
Uruguay Sverige har ovanligt goda kontakter med Uruguay
eftersom en grupp flyktingar därifrån startade det kooperativa
förlaget Nordan i Stockholm, som i nära samarbete med
Urugyay och övriga Latinamerika gav ut barnböcker och
skönlitterära böcker av latinamerikanska författare
samt samhällsvetenskaplig debattlitteratur. En gren
av förlaget återuppstod senare i Uruguay.
Venezuela
1960 startades i Caracas en bytescentral för begagnade
skolböcker - en bokbank, Banco del Libro. Den fungerar
fortfarande och har utvecklats till en privat stiftelse
utan vinstintresse, som bedriver försöksverksamhet inom
barnlitteratur och barnkulturområdet. Banco del Libro
driver en rad barnbibliotek i Caracas kåkstäder, experimenterar
med skolbibliotek på landsbygden, främst kring Ciudad
Guyana och har ett dokumentationscentrum för barnlitteratur,
där också barnbibliotekarier och forskare utbildas för
hela Latinamerika. Numera ingår även en barnbokhandel
och sedan 1978 ett bokförlag i verksamheten. 2002 startades
en bokklubb för skolorna. Banco del Libro har dessutom
en viss ekonomisk och forskningsanknytning till nationalbiblioteket
och utbildningsministeritet. Under de nu kärva tiderna
i Venezuela har Banco del Libro gjort stor lycka med
sin slogan "Banco del libro, den enda bank du kan lita
på".
|